Två artiklar på Aftonbladet idag. Männen styr filmsverige. Svensk film ratar kvinnorna – 14 av 16 regissörer är män.

Jag är så extremt icke-förvånad över detta. Det är äldre vita heterosexuella cismän som styr det mesta, så det är väl inget konstigt att dom även styr filmvärlden i Sverige?

Sen tar ena artikel upp hur yngre kvinnor drabbas hårdast av sexism:

Det är värre för kvinnliga mellanchefer och assistenter överlag. Där kan det ofta vara svårt att jobba med äldre män inom film, säger hon.

Under sin tid som inspelningsledare och produktionsassistent fick hon känna på en av baksidorna med en mansdominerad arbetsplats.

– Det var ofta grabbiga kommentarer. Allt som alla unga assistenter kan råka ut för har också hänt mig. Det kan vara allt i från sexuella anspelningar till nedvärderande kommentarer, säger hon och tillägger:

– Det är ett strukturellt problem men man måste ta individuellt ansvar och vägra ta emot det.

Precis. Ett strukturellt problem som inte försvinner bara för att dessa äldre män försöker avfärda det hela och lägger locket på – vilket ofta görs. Sen har vi diverse grupper på nätet som förnekar problemen *host* anti-feminister *host*… Som anser att allt styrs av ”statsfeminism” och kvinnor kvoteras in överallt och dessa män är egentligen dom förtryckta lalala.

För att få till en förändring behövs en extrem medvetande-förhöjning inom filmvärlden. Fler, kvinnor som män, måste våga ifrågasätta männen som sitter på makten och dessa mäns sexism måste sluta försvaras och ursäktas! Och den misogyna attityden som finns att kvinnor som skapar film är lite ”sämre” måste utmanas! För den finns precis som en av artiklarna tar upp.

Annonser