Ann Charlott Altstadt skriver om Fanny Ambjörnssons bok Rosa – Den farliga färgen.

Min son genomgår ”den stora försakelsen” som historikern Kekke Stadin i Maktens män bär rött kallar priset som män måste betala för att vara män. Att aldrig får bära de fina färgerna som min pojke numera kallar ”tjejfärger”. Enligt Ambjörnsson finns det inga förklaringar till varför just rosa, som var en modefärg för både män och kvinnor på 1700-talet, degraderades till en feminin fjantfärg medan de mörka färgerna blev synonyma med självbehärskning, allvar och respektabilitet, det vill säga manlighet.

Rosa förknippas idag helt och hållet med femininet, och femininet är något som inte killar och män ska kopplas ihop med. Rosa kan dock män som är extremt framgångsrika och machomän. Då blir det en annan sak för då har dom redan bevisat att dom är karlakarlar och har tillräckligt med stake.

I grunden ligger ett förakt för det feminina, för det kvinnliga. Det kan kallas bögigt och fjolligt, men båda och när det används som något negativt kopplas ihop med det kvinnliga. Vilket betyder kvinnor. Det är därför en pratar om misogyni som ligger bakom allt. Killen och mannen måste ta avstånd från det, visa att han inte är en kvinna. För kvinna = dåligt. I denna misogyna kulturella och samhälleliga syn.

Detta märks inte bara på färgen rosa utan även till exempel klädesplagg. Tights användes av en delmän på 70- och 80-talet. Allt från glammrockare till män som var ute och joggade. Idag kopplas tights ihop med kvinnor. Och andelen män som använder det är nära noll. I USA finns det klädesplagg som kallas ”manhose”, som är helt vanliga pantyhoses, delvis strumpbyxor. Men det behövdes ett ”man” där för att koppla det till att de tär något manligt. I USA finns det även en kulturell aspekt som handlar om att använda ordet ”bro” ihop kopplat till ord, speciellt sådana som kopplas ihop med kvinnor.

Ann Charlott skriver vidare:

Fanny Ambjörnsson förklarar naturligtvis rosaföraktet genom att diskutera vår rädsla för femininitet och homosexualitet. Men jag vill föra resonemanget mycket längre än så, dra det till sin yttersta konsekvens. För vad är det egentligen vi fruktar? Vad är själva urbilden av den negativa kvinnligheten? Jo, att bli påsatt.

Det är förklaringen till att de enda män som utan rädsla kan bära rosa är överklass, stureplansstekare, finansmän och näringslivstoppar. Det vill säga mäktiga män som ingen kan ens misstänka att bli rövknullade eftersom de själva rövknullar hela världen.

Precis, dom ”riktiga” männen har råd att använda rosa. Dom har redan bevisat att dom inte är kvinnor och blir därmed inte påsatta – samma gamla misogyna syn som alltid alltså.

Det är viktigt att vi därför hela tiden ifrågasätter denna syn. Ifrågasätter att en pojke inte skulle få ha rosa, att en kille inte kan få vara feminin och ha rosa kläder. Att en man inte kan få vara kvinnlig och använda rosa.

Annonser