Pågår en kampanj på Twitter under hashtagen #mencallmethings. Som handlar om att kvinnliga skribenter, journalister, bloggare, Twittrare, etc – berättar om det så vanliga misogyna hat dom får mot sig på nätet och även irl. Där det är allt ifrån att kallas för bitch, ”hora”, ”cunt”, ”feminazi”, ”fat” ”ugly” till hot om våldtäkt.

Jag stöter på detta dagligen på nätet på olika ställen jag skriver eller på min blogg i kommentarer jag inte släpper igenom. I dom kommentarerna har jag kallat för bitch, fitta, slyna, tjock, ful, tranny, en som skrev att jag var ”för ful för annat än att munknullas”, en annan att jag fått för lite kuk, en till tyckte jag skulle ”hålla mig i köket”, och så mycket mer misogynt jävla skit. Detta är bara på min blogg som sagt. På Facebook för inte så längesen fick jag höra av en kille att om jag ”våldtogs så skulle du tänka om”, en annan kille skrev ”You’re a feminist lesbian, aren’t you? I have turned many dykes straight and can do the same with you”. Misogyni och homofobi alltså.

Det är ett stort och utbrett problem, men det talas extremt sällan om utanför feministiska bloggar. Det talades om näthat, som hände när alla stora nyhetstidningar gjorde om sina kommenteringssystem, men dom nämnde knappt något om det utbredda kvinnohatet på nätet. Vilket är typiskt, för det drabbar ju ”bara” kvinnor som är (över halva, globalt) halva befolkningen…

Jag blev inte förvånad då jag nu såg att kampanje fått den gamla vanliga kritiken: ”Men jag är man och är inte så!”.
Detta är manshat! Varför finns det ingen #womencallmethings!”.
Jag är kvinna och får mycket skit av andra kvinnor!”.

Alltså, det ena utesluter inte det andra. Ja även kvinnor kan kalla varandra för misogyna saker online. Nej alla män är inte såhär. Och nej det är inte ”manshat”, men din reaktion visar bara mer på att du vill försöka tysta alla som uppmärksamma detta problem eftersom du vägrar en sådan diskussion, men på samma gång vill du prata om något kvinnor gör. Dubbelmoral.

Annonser