Jag satt och läste kommentarer på Pär Ströms blogg, från kvinnor och män, som alla hade den där ”du får vara en lycklig kvinna, så länge du anpassar dig till könsnormerna”. Som en kvinna som ansågs att feminism, och framför allt Lady Dahmer, är den som ställde alla krav och skuldbelade henne för att, jag vet inte för vad. Så könsnormer, hets och press att passa in i utseendeideal, hora/madonna stigmat, etc, – existerade alltså inte för denna anti-feministiska kvinna. Jag undrar om personer som dessa lever på en annan planet.

Men jag är bekant med dessa åsikter och det brukar vara det gamla vanliga. Om en feminist problematiserar pressen för tjejer att raka sig så tolkas det om som att hen dömer alla andra kvinnor som vill raka sig. Om hen problematiserar hemmafruidealet så tolkas det om som att hen dömer alla kvinnor som vill vara hemmafru. Om hen problematiserar porr så tolkas det om som att hen dömer alla kvinnor som vill titta på porr. Så här håller det på.

För mig är det uppenbart att det så ofta handlar om personer som med flit tolkar allt en feminist säger negativt. Det spelar faktiskt ingen roll vad en än säger, allt blir fel enligt dessa personer eftersom dom redan har dömt ut en person för att hen är feminist och lyssnar därför inte. Samt att det har mycket med könsnormativt tänkande att göra, dom verkar inte tro att en kvinna vara lycklig om hon inte – rakar benen, är hemmafru och gillar klä sig och uppföra sig könsnormativt som en ”riktig” kvinna.

Annonser