En grej på Facebook hände nyligen som fick mig att reagera med en negativ magkänsla. Jag fråga mig själv om jag var överkänslig och ”humorlös” som inte tyckte skämtet var roligt. ‘Vem’ hör inte hit, ingen nämnd ingen glömd.

Så jag började tänka efter och talade med en vän, som hjälpte mig att sätta känslan och tankarna i ord, om detta som hände och interna skämt mellan oss feminister. Det är något jag anser är problematiskt – när det resulterar i att anspela på skämt vars enda tanke är att sparka neråt. Med ‘anspela’ menar jag såklart inte att med sarkasm, till exempel, driva med exempelvis misogyna rövhattar och diverse troll som gillar korkade så kallade skämt som består i att säga ”håll dig i köket kvinna” till kvinnor och feminister, eller liknande.

Utan jag menar när en själv är feminist och säger sig vända sig emot misogyna ”skämt” som kök och mackor, och liknande, så drar en ändå ett skämt vars poäng är att en ska associera till sådana här misogyna köksskämt. Det roliga ska alltså vara i att en ska tänka på dom och skratta. Även om tanken bakom inte är att mena det minsta illa och kontexten är att du har flera tjejer i ett kök som gör något helt annat än det som vanligtvis kopplas till kök (i detta fall var det 3 tjejer som sjöng och skämtet var: kvinnor i kök när dom är som bäst) så anspelade skämtet faktiskt på dom gamla vanliga misogyna ”skämten”. För tänk efter, hade detta skämt haft någon poäng alls om det inte vore för att det skulle anspela på något? En hade då snarare undrat, jaha? Och vad är det som är så roligt med detta? Om det inte anspelade på något alltså.

Jag vet att sådant här skämt är rätt så vanliga, jag stöter på dom från andra medfeminister rätt så ofta. Men jag önskar en kunde tänka efter att indirekt så verkar en faktiskt för en normalisering av dom misogyna sådana i och med dessa interna skämt, även om en inte menar det minsta illa och vänder sig emot misogyna ”skämt”.

I alla fall, vad jag kom fram till när jag frågade mig om jag var överkänslig och ”humorlös”, är ett: Nej. Det är jag inte. Jag tycker bara inte humor vars poäng fortfarande baserar sig på associera till misogyna ”skämt” är minsta roliga. Bara smaklösa och negativa för mig. Och jag tänker inte döma mig själv för att jag reagerade med magkänslan, för den hjälper mig så ofta när det handlar om sådant här. Snarare så är det personer som tycker sådant här är roligt som inte har någon humor… ;)

Annonser